Förlossningsberättelse
21/2-09
Hade sedan två dagar tillbaka haft kraftiga sammandragningar med väldigt oregelbundet i mellan
15.00 ca körde micke mig hem till mina föräldrar för att jag skulle få bada. Då va det ca tio minuter emellan mina värkar så ett bad va helt underbart. Micke skulle till deras nya garage och måla så jag sa att jag ringer om det blir värre. Det blev värre. Halv fem ringde jag Ystad BB och frågade dem om jag skulle komma.Ringde sedan min underbara man och sa att det va dax att åka. Han kom som ett skott, kläd i arbetskläder och full av vit målarfärg. Men på något vis va han inställd på att få åka hem igen. Och in åkte vi
17.30 va vi framme och man kopplade CTG kurva på mig. Det stämde, tio minuter mellan värkarna va det och jag va öppen 2 cm. Blev ombädd att ta en promenad så jag mamma och micke gick till Sibylla kiosken över gatan för att äta. Ingen direkt matlust men fick ner korv med mos.
19.30 Va vi tillbaka på rum 5 på ystad BB.
20.00-22.00 Badar jag så det står härliga till och lyssnar på avslappnande musik, det va skönt. Micke satt brevid mig och andades när värken kom.
22.15 kollar man igen och jag är öppen 3,5 cm, efter det sitter jag på en stol och mamma masserar, micke sitter framför och BM Annette står brevid och andas med mig i värkarna.
23.20 är jag så trött och ber om något så jag får sova lite och hämta nya krafter, får en sovdos och somnar vid 00.00 och vaknar igen vid 03.00
22/2-09
06.00 Kliver jag ur sängen och får i mig lite nyponsoppa, värkarna börjar komma tillbaka.
08.45 Vill jag bada igen och det gör jag, jag duschar även en väldans massa, blir inget långvarit bad denna gången.
11.45 har jag så ont av smärta och är påväg att ge upp, vill bara ha något så jag får samla krafter, får en petidin spruta som hjälper ett par timmar. Sover från och till fram till 15.00
15.40 Kommer BM Karin och sätter CTG och kollar även hur många cm jag är öppen, jag ber henne att göra det för att få en bekräftelse på att det händer något och att det är på gång. Nu är jag helt utmattad. Karin bestämmer sig för att ta hål på vattenblåsan för att se om detta kan hjälpa till framsteg.Dock hjälpte inte detta.
19.00 kallar jag på Karin och säger att nui vill jag inte mer, jag mår inte bra. Efter många vänder och funderingar i huvudet väljer jag EDA, epiduralbedövning, trots min rädsla för nålar. Det va helt underbart. Nu ville jag äta något Micke och hans mamma körde iväg och handlade en sallad till mig. När jag sen väl ska börja äta blir jag stoppad av karin. Dom vill att jag håller mig till flytande föda. Så när jag inte har matlust blev jag tvingad att äta, när jag sen själv ville äta fick jag inte äta.=(
Efter bedövningen satte värkarna igång ordentligt. Jag kände inte mycket av dem mer att jag va bajsnödig. BM trodde att nu händer här saker men det va lönlöst. karin kollade mig igen.
20.30 är jag endast öppen 6 cm, det blir hormondropp.
22.00 kommer läkare Paula in och berättar för mig och micke att det kommer inte gå med en normal förlossning, Ebba har kämpat i 36 timmar, jag har kämpat, micke har kämpat. Vi alla är helt utmattade. Paula "föreslår" ett snitt.
23.04 Födes vår dotter Ebba Eva Ann Lundin, hon vägde 3960 gram och va 51cm lång och välskapt. En underbar känsla=)
Vi stannade kvar på BB till onsdagen sen packade vi sakerna och begav oss hem.
Vi skulle stannat längre. Väl hemma så blev att koas. Jag mådde skit dåligt orkade ingenting. Kräktes, hade feber, ont inuti ryggen, snittet gjorde förbannat ont, ammningen kändes påfrestande.
På fredagen ringde vi till BB och berättade hur det låg till. Åkte tillbaka för att få mig undersökt och det visade sig att jag fått en infektion i livmodern. Blev preparerad med en massa antibiotika och först idag känner jag mig pigg.
Har mått väldigt dåligt med allt som har hänt, många tårar har fälts. Ammningen har känts jobbig och inte kännts rätt. Beslöt oss igår för att Ebba ska få flaska istället och det visade sig fungera alldels utmärkt. I natt har vi fått sova och det har kännt helt underbart.
>Nu är hon här hos oss och idag blir Ebba 10 dagar gammal
Hade sedan två dagar tillbaka haft kraftiga sammandragningar med väldigt oregelbundet i mellan
15.00 ca körde micke mig hem till mina föräldrar för att jag skulle få bada. Då va det ca tio minuter emellan mina värkar så ett bad va helt underbart. Micke skulle till deras nya garage och måla så jag sa att jag ringer om det blir värre. Det blev värre. Halv fem ringde jag Ystad BB och frågade dem om jag skulle komma.Ringde sedan min underbara man och sa att det va dax att åka. Han kom som ett skott, kläd i arbetskläder och full av vit målarfärg. Men på något vis va han inställd på att få åka hem igen. Och in åkte vi
17.30 va vi framme och man kopplade CTG kurva på mig. Det stämde, tio minuter mellan värkarna va det och jag va öppen 2 cm. Blev ombädd att ta en promenad så jag mamma och micke gick till Sibylla kiosken över gatan för att äta. Ingen direkt matlust men fick ner korv med mos.
19.30 Va vi tillbaka på rum 5 på ystad BB.
20.00-22.00 Badar jag så det står härliga till och lyssnar på avslappnande musik, det va skönt. Micke satt brevid mig och andades när värken kom.
22.15 kollar man igen och jag är öppen 3,5 cm, efter det sitter jag på en stol och mamma masserar, micke sitter framför och BM Annette står brevid och andas med mig i värkarna.
23.20 är jag så trött och ber om något så jag får sova lite och hämta nya krafter, får en sovdos och somnar vid 00.00 och vaknar igen vid 03.00
22/2-09
06.00 Kliver jag ur sängen och får i mig lite nyponsoppa, värkarna börjar komma tillbaka.
08.45 Vill jag bada igen och det gör jag, jag duschar även en väldans massa, blir inget långvarit bad denna gången.
11.45 har jag så ont av smärta och är påväg att ge upp, vill bara ha något så jag får samla krafter, får en petidin spruta som hjälper ett par timmar. Sover från och till fram till 15.00
15.40 Kommer BM Karin och sätter CTG och kollar även hur många cm jag är öppen, jag ber henne att göra det för att få en bekräftelse på att det händer något och att det är på gång. Nu är jag helt utmattad. Karin bestämmer sig för att ta hål på vattenblåsan för att se om detta kan hjälpa till framsteg.Dock hjälpte inte detta.
19.00 kallar jag på Karin och säger att nui vill jag inte mer, jag mår inte bra. Efter många vänder och funderingar i huvudet väljer jag EDA, epiduralbedövning, trots min rädsla för nålar. Det va helt underbart. Nu ville jag äta något Micke och hans mamma körde iväg och handlade en sallad till mig. När jag sen väl ska börja äta blir jag stoppad av karin. Dom vill att jag håller mig till flytande föda. Så när jag inte har matlust blev jag tvingad att äta, när jag sen själv ville äta fick jag inte äta.=(
Efter bedövningen satte värkarna igång ordentligt. Jag kände inte mycket av dem mer att jag va bajsnödig. BM trodde att nu händer här saker men det va lönlöst. karin kollade mig igen.
20.30 är jag endast öppen 6 cm, det blir hormondropp.
22.00 kommer läkare Paula in och berättar för mig och micke att det kommer inte gå med en normal förlossning, Ebba har kämpat i 36 timmar, jag har kämpat, micke har kämpat. Vi alla är helt utmattade. Paula "föreslår" ett snitt.
23.04 Födes vår dotter Ebba Eva Ann Lundin, hon vägde 3960 gram och va 51cm lång och välskapt. En underbar känsla=)
Vi stannade kvar på BB till onsdagen sen packade vi sakerna och begav oss hem.
Vi skulle stannat längre. Väl hemma så blev att koas. Jag mådde skit dåligt orkade ingenting. Kräktes, hade feber, ont inuti ryggen, snittet gjorde förbannat ont, ammningen kändes påfrestande.
På fredagen ringde vi till BB och berättade hur det låg till. Åkte tillbaka för att få mig undersökt och det visade sig att jag fått en infektion i livmodern. Blev preparerad med en massa antibiotika och först idag känner jag mig pigg.
Har mått väldigt dåligt med allt som har hänt, många tårar har fälts. Ammningen har känts jobbig och inte kännts rätt. Beslöt oss igår för att Ebba ska få flaska istället och det visade sig fungera alldels utmärkt. I natt har vi fått sova och det har kännt helt underbart.
>Nu är hon här hos oss och idag blir Ebba 10 dagar gammal
Kommentarer
Postat av: Josefine
Så tråkigt att det inte blev som det skulle, och en infektion i livmodern kan inte ha varit kul. Självklart är man ingen dålig mamma om man låter barnet ta flaskan. Precis som du själv säger så måste ni må bra för att lilla Ebba ska må bra. Jag ammar min Gibbe förutom när jag inte är hemma, då får han ersättning i flaska och det går jättebra. Han har fått det sen han var bara ett par dagar gammal.
Hur ofta behöver Ebba äta? Är det ersättning eller pumpar du?
Hoppas ni mår bättre snart. Kram
Postat av: sofie & Liam
Usch vilken jobbig upplevelse. Nu är det över, hoppas bara att det fortsätter att gå på rätt håll.
kram
Postat av: Anonym
Hoppas och håller tummarna för att allt kommer gå bra nu och ni får njuta av de underbara!! trist med alla kompl=( detta kommer bli bra=) vill se er snart!!
Trackback
