I mellan åt känner jag mig bortglömd och utanför! Som idag är det valborg och där är ingen mer än mina föräldrar som har frågat oss vad vi ska göra och om vi vill göra något=(. Igår satt micke och skicka runt sms till våra genensamma vänner och frågade vad som hände!  Det va tydligen så som alla andra sa att man blev bortglömd när man fått barn! Visst jag accepterar att vi inte kan göra allt som alla andra gör men mycket av det kan vi göra! Vissa dagar passar, andra inte. Men snälla glöm INTE bort oss!